Det som räknas

Om jag inte haft dansen att se fram emot nästan varje dag vet jag inte riktigt hur dåligt och stressigt jag hade mått. Dansen är som en fristad då jag inte behöver tänka på något annat. Då jag kan leva för stunden. Det är en rätt mäktig känsla. Ibland kan paniken dyka upp om man känner att man inte har någon som helst koll, men vad fan gör det? Det är så grymt skönt att bara kunna släppa lös all stress som samlats och bara röra sig till rytmer och musik. Det här låter så fruktansvärt cheesy men det är verkligen så jag känner.
Istället för att sitta hemma med skolböcker och bara stressa till kommande prov, sitta spänd vid stolen och luta sig över alla skolböcker kan jag hitta ett lugn som sen hjälper mig att hitta koncentration när det väl gäller.
 
Dansen har nog hjälpt mig ganska mycket. Jag har inte mycket tid att plugga eftersom jag har dansen och flickkören men ändå är jag sjukt stolt över det jag presterar. Mer än nöjd. Grymt nöjd!
 Idag har jag föreställning på Oscars teatern Jag kan knappt bärja mig. Jag vill ut på scenen. Prova kostymer, sätta på musiken på hög volym och låta musklerna sköta resten.

Era kommentarer
» Angus

Låter allt annat än cheezy! Låter underbart

2013-04-15 // 20:43:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback